HAPPY HUNGARIAN WINE

Happy Hungarian Wine
Är en sammanslutning av ett trettiotal yngre vinproducenter från Ungerns alla 22 vindistrikt. Den grundades 2012 och har till uppgift att främja europeisk export av ungerska kvalitetsviner, i synnerhet dessa som tillverkas av inhemska druvor. Fastän alla producenterna i HHW är under 40 års ålder är denna välutbildade generation av vinmakare knappast några nybörjare i branschen. Samtliga fullföljer en lång familjetradition. På organisationens inbjudan reste Alexander H. Rauch-Estreich runt för att under fem intensiva dagar besöka lika många av landets viktigaste vinregioner. Avsikten var att träffa de unga vinmakarna, höra deras historier och ta del av deras framtidsvisioner. Samt prova deras viner förstås! Färden gick till följande vindistrikt: Tokaj-Hegyalja, Eger, Kunság, Szekszárd och Balatonfüred-Csopak.

Den bärnstensfärgade tokajern jämte tjurblodet från Eger är vad du kanske tänker på när viner från Ungern kommer på tal.

Ungerska viner är dock så mycket mer än ett koncentrerat sött dessertvin och ett kraftigt rödvin. Detta och mycket annat blev jag varse under den rundtur jag nyligen gjorde genom några familjeägda vingårdar där en ny generation håller på att skriva ett nytt kapitel i den ungerska vinhistorien.

Ambitiösa producenter med fokus på inhemska druvsorter, terroir och unika odlingsplatser ger beaktansvärda viner som tvivelsutan förtjänar såväl uppmärksamhet som större internationell spridning. Ungerns historia rymmer många sekel av turbulens.

Beläget mitt i Europa har landet drabbats av såväl mongolisk och turkisk ockupation som världskrigen och kommuniststyre. I de ungerska krönikorna finns både blodiga minnen och heroiska insatser. Man får inte glömma att den ungerska nationalkänslan, så aktuell även idag, under generationer har växt fram som en motreaktion i de trakter där olika folkslag konfronterades. Mongolinvasionen 1241 ödelade landet. 1526 kom turkarna och ockuperade större delen av Ungern i 160 år. Hunner och avarer, slaver och magyarer, tatarer och kumaner, turkar och tyskar fick samsas eller drabbas samman på en relativt liten jordplätt, omgiven av alpina högplatåer. Till följd av detta är dagens Ungern ett spektrum av olika kulturer, som förr i tiden kom i vägen för varandra. Donau, Centraleuropas pulsåder, rinner från norr till söder och delar landet på mitten.Den vidsträckta och grunda Balatonsjön i västra Ungern är den största insjön i mellersta Europa och ett givet turistmål. Ungern lockar dessutom resenärer från hela världen medsina nationalparker, medeltida borgar, katakomber och andra sevärdheter.

Ungerns ekonomi hör också till de största i Östeuropa. Landet har ett exportinriktat näringsliv som under större delen av 00-talet dragit till sig mycket utländskt investeringskapital. Efter kommunismens fall inleddes en privatisering, som gynnat många företag, villiga att investera. Privatiseringen har dock skett långsammare än man hoppats på och vinindustrin har inte fått något stöd av de ungerska regeringarna. Först under de senaste åren kan man se de verkliga resultaten. Vinnäringen, som har gamla anor i Ungern, är ett av de tydliga exemplen. Kommunisttiden var präglad av massproduktionen av billiga röda och vita viner som tillverkades i stora statliga (och omoderna) vinfabriker och vingårdar. Exporten gick huvudsakligen till östblocket och Sovjetunionen. Efter murens fall och under hela 1990-talet privatiserades och moderniserades vinproduktionen väsentligt. Nya, internationella druvsorter planterades, medan de inhemska druvorna fick sin renässans. Själva grunden för framgång blev dock den lyckade kombinationen av modernt och gammalt. Ungrarna vet helt enkelt hur man tar tillvara sin tradition och kopplar ihop den med senaste teknik.

Vintillverkningen är ofta ett familjeföretag, där kunskaperna har gått i arv till de yngre generationerna som i sin tur strävat efter att modernisera och förädla produktionen. Föga överraskande håller Ungern på att bli ett respekterat vinland. Privatiserade Ungerska vinindustrin är välmående. Det finns dock väsentliga skillnader i fråga om produktionens omfattning. Vissa anläggningar, i anslutning till de största vingårdarna, påminner om högteknologiska laboratorier med den finaste utrustningen, påkostade vinkällare och imponerande byggnader för vinturism eller runtomkring-aktiviteter. Andra har en mer modest karaktär och håller fortfarande på att utvecklas. Även dessa har dock redan satsat på sin tekniska utrustning och månar om hög kvalitet på sina viner. Den småskaliga produktionen kan ibland pågå i tillbyggnader eller i nära anslutning till bostaden.

Oavsett volymerna har alla vinmakarna en sak gemensam: sin respekt för råvaran och dess buteljerade avkastning. Ungern har 22 klassificerade vindistrikt med en total odlingsareal om 150 000 hektar – en tredjedel av Bordeaux’. Traditionen att odla vin i dessa trakter är lika gammal som landet självt.

År 1526 delades Ungern i tre delar; turkisk respektive habsburgska överhöghet samt furstendömet Transsylvanien. Delningen påverkade alla, inte minst drabbades vinodlarna hårt och produktionen av vin minskades.

År 1641 fastställdes de första reglerna för vinframställning. Under 1870-talet drabbades vingårdarna av nästa katastrof – vinlusen, Phylloxera, härjade i odlingarna.

I Ungern produceras idag drygt 250 vinsorter, varav 150 är inhemska (inklusive kloner)! Från lätta och torra vita och roséer till mustiga röda samt dessertviner av högsta kvalitet.

De mest betydande inhemska druvorna är Furmint, Hárslevélü, Kékfrankos, Kadarka, Olaszrizling m.fl. Parallellt odlas även de internationella kändisarna Cabernet Sauvignon, Merlot, Cabernet Franc, Pinot Noir och Syrah/Shiraz – de varma somrarna tillåter blå druvor som dessa att nå full mognad.

Bland de gröna notabiliteterna återfinns exempelvis Chardonnay och Sauvignon Blanc. Ett (lyx)bekymmer för de ungerska kvalitetsproducenterna är att allt de tillverkar säljs omgående! Knappt något blir kvar i källarna för någon längre lagring tyvärr.